Jag sitter här och funderar på om jag alltid gillat trädgård....? Jo jag skrev "trädgård" istället för trädgårdsarbete då jag vet med bestämdhet att själva arbetet är något jag inte alltid gillat, speciellt inte att rensa ogräs. Det är väl inte det roligaste, men hur många tycker det? Säkert finns det några som ser det som avkopplande, men jag tycker att det är rätt trist. När jag var liten, omkring 5 år, så älskade jag att vandra omkring på vår gård på landet. Speciellt fascinerad var jag av stenarna jag hittade, och jag gillade att sitta och gunga på gungställningen som var byggd mellan två träd och titta upp mot träden och himlen. Blommor har jag åxå alltid njutit av, så jo, ett visst intresse har nog alltid funnits. Att bo i lägenhet är inget jag har njutit av jämfört med att bo i hus och ha en egen trädgård.
Jag har flyttat rätt många gånger, så många trädgårdar har det blivit med mycket varierande utseende, men så mycket växter som jag och Daniel har nu har jag aldrig haft förut. Vi har båda ett enormt ha-begär och det är svårt att begränsa inköpen om det finns pengar i pungen ;) Det härliga är dock att vi får växter av vänner och bekanta som själva tröttnat på sina, och på många privata trädgårdsbesök vi gör så finns det småplantor till salu till helt andra priser än i trädgårdshandeln. Det behöver alltså inte kosta skjortan!
Vi försöker att skapa små uterum på vår ganska lilla trädgårdsplätt. Det måste finnas många sittplatser så att man kan variera om man vill sitta i sol eller skugga - allt efter temperatur och väder. Den senaste sittplatsen som vi gjort är denna nedan:
Här har vi satt Avenbok och Blodbok i en halvcirkel-berså. De kom i jorden förra året så de har inte kommit så långt än men jag kan se för mitt inre öga hur fint det blir om ett par år. Rabatten hitom i bild har fått torvblock på insidan och det ska till en kant på andra sidan med av annat slag. Där det är gräs, under stolar och bord ska det bli något annat så småningom men vi har inte helt bestämt hur det ska se ut än.
Min dotter säger att hon inte är intresserad av trädgårdsbestyr, men hon kan inte låta bli att plocka vilda blommor på sina promenader så jag undrar om det ändå inte ligger ett litet trädgårdsintresse långt där inne och pyr? ;-)
Här är två buketter som hon gjort nyss. Kanske är det själva blombindadet som intresserar henne just nu, men när hon blir äldre tror jag att det bor en liten trädgårdsmästare i henne ändå? ;-P Det tog trots allt lång tid innan jag vaknade på riktigt själv. Visst köpte jag både det ena och andra innan jag träffade Daniel med, planterade och grävde när jag klarade det, men det är först nu när barnen är stora och det finns mer tid som det så att säga har "blommat ut"! :) Jo, nu blommar det ut ordentligt både i mitt hjärta och vår trädgård. Rosorna har börjat öppna sina knoppar och många perenner står i full prakt. Det är mycket bevattningsarbete nu då vi har flera rabatter med nya växter som inte hunnit rota sig än. Igår var det en varm dag och det blev några timmars vattnande på kvällen. Lite förvånad blev jag ändå när jag tittade på klockan när vi kom in, 22.55 var den! Inte undra på att det börjat skymma då haha!
En liten stig i "Woodlandet" som fått några nya växter i år. Rakt fram till vänster har vi just planterat en Katsura och till höger sitter en cerise Azalea (syns knappt på bilden). Sen älskar både Daniel och jag att ha trädgårdskonst så det finns både grodor, fåglar och igelkottar och sniglar här och var att beskåda.
Kom närmare! Eller kom hit och kolla vettja!
Här är den första sittplatsen vi skapade, fast i år pimpad lite till. Vi hittade en vacker blå buddastaty på Hem och Hobby i Hjo och den var liksom given till denna platsen.
Den lilla dinosaurbebisen ligger i sitt nya bo :)
Som sagt, stenar har alltid varit något jag älskat! Hur det nu är med det där att trädgårdsarbete är som terapi det har jag inga fakta om, men jag kan ju se på min man att det stämmer utmärkt på honom. Någon har sagt att man lever längre om man har en trädgård att sköta om. Ja-a.. kanske ligger det något i det? Mest tror jag i så fall beror på att man vistas mer utomhus än andra som saknar gröna fingrar. En annan del kan ju i och för sig vara att man mår bra av att ha något att vårda, det är bra för själen att ta hand om levande ting som ger tillbaka i form av skönhet. Men vad vet jag, jag är trots allt bara en trädgårdsamatör!
C ya! /Ann
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar